Sjöjungfrun i Farsta Dal
Mohsen Saidi på HSB ringde upp mig för 2 år sedan. Han projekterade ett bostadskvarter i Farsta Strand och önskade där placera skulpturen Sjöjungfrun.
För många år sedan reste jag ibland dagligen med tunnelbanan ut till Farsta Strand. Från Farsta Strand vandrade jag sedan några kilometer ut till Domenico Inganni som bodde på andra sidan Magelugnen. Det kom att bli hundratals promenader.
Domenico Inganni var en konstnär och stuckatör från Italien som flyttat till Sverige för att arbeta. I Sverige var Domenico Inganni mycket uppskattad för sin yrkesskicklighet men lika mycket för sin karaktär; glad, humoristisk, lekfull och med mycket kärlek till konsten och arbetet. Att arbeta med honom var också att skratta men som han sa: -Man skrattar för att inte gråta. I botten fanns insikter och erfarenheter som inte varit angenäma. Domenico kom att i Sverige bygga en del av vårt gemensamma kulturarv. I Huddinge byggde han sig sitt hus och här blev hans nya hem.
Genom mitt intresse för konsten och de murala teknikerna och genom vår gemensamma vän Torsten Renqvist möttes Domenicos och mina vägar. Domenico inspirerade och entusiasmerade alla han kom i kontakt med. Jag kom att bli en av Domenico Ingannis elever. En varm vänskap uppstod mellan oss. Genom Domenico kom jag att känna hans hemby Dizzasco som ligger i en dalgång i de Italienska alperna. Dalgången heter Val d ´Intelvi. Där kan det snöa lika mycket som i Sverige.
I Val d ´Intelvi hade vi för avsikt att starta en skola för stuckatörer och konstnärer. Det är skälet till att jag skaffade ett hus i hans dalgång. På så sätt blev jag i min tur invandrare i Italien.
När jag nu fått placera Sjöjungfrun i Farsta Dal är det som att äntligen få ge tillbaka något på den tacksamhets- skuld jag känner till Domenico Inganni och för denna plats. Domenico undervisade mig här i hur man modellerar, tar form och mycket annat om skulptur. Det är denna kunskap som gjort det möjligt att realisera skulpturen. Resultatet av vandringarna från Farsta Strand ut till Domenico för att få ta del av hans hemligheter och undervisning är denna Sjöjungfru. Sjöjungfrun är dessutom skulpterad i Val d´Intelvi. Från trädgården i Cerano där jag modellerat Sjöjungfrun så syntes i bakgrunden Domenicos hemby Dizzasco och kyrkan där han ligger begraven. Sjöjungfrun har på så sätt mycket att göra både med både Domenicos Italien och hans Huddinge. Det känns därför ödesbestämt att hon hamnar här i Farsta Dal men det är tack vare Mohsen Saidi. Det är helt och hållet hans ide och förtjänst att hon står här. Han har haft ett ihärdigt intresse för Sjöjungfrun och skapat platsen för henne i detta kvarter.
Skulpturen är gjuten i brons på Fonderia Artistica Mapelli strax utanför Milan. Det känns som om kvarteret Farsta Dal genom skulpturen får en liten italiensk piazza. Själva sinnebilden för ett torg där människor möts och tycker om att vara. Det porträtt jag modellerat av Domenico Inganni står både i Huddinge centrum och i hans hemby Dizzasco. Cirkeln sluts inte utan en länk läggs till en annan i den obrutna kedja av arbete som H.C. Andersens Sjöjungfrun kan ses som en symbol för. Vårt kulturarv vävs av trådar från vitt skilda håll.